Text: K.G. Ossiannilson.

Flamma stolt mot dunkla skyar
lik en glimt av sommarns sol
över Sveriges skogar, berg och byar,
över vattnen av viol,
du, som sjunger,
när du bredes
som vår gamla lyckas tolk:
"Solen lyser! Solen lyser!
Ingen vredes åska slog vårt tappra folk!"

Flamma högt vår kärleks tecken,
värm oss, när det blåser kallt!
Stråla, ur de blåa vecken
kärlek, mera stark än allt!
Sveriges flagga, Sveriges ära,
fornklenod och framtidstolk,
Gud är med oss, Gud är med oss,
Han skall bära stark vårt fria svenska folk